Ett svårskrivet inlägg
Påbörjat 8/2-15
Lördag kväll var inte riktigt så där rolig som lördagar kan vara, eller sådär mysig som den skulle kunna vara, den var lite sådär så jag hade klarat mig bra utan en lördagkväll den veckan som precis har passerat. Igår var bättre, speciellt på dagen, den var riktigt bra. Men precis innan jag fick sällskap på kvällen igen så hade jag en ynka timme för mig själv som jag fick tid till att tänka på allt igen, och när jag var mitt uppe i allt tänkande så läste jag ett inlägg på facebook som gjorde att tårarna bara rann ner för min kind och jag kunde ingenting göra åt det. Precis som i lördags. Tänk vad fort livet kan vända. Hur bra man kan må men ändå så pass dåligt. Hur man kan le, vara glad och säga att man mår bra samtidigt som man håller inne den största sämrtan i hela universum, och man håller den smärtan inne. Man sväljer och sväljer tills man kväver sig själv och så är det försent. Hur kan man vara så tyst samtidigt som man är så höggljud? Tänk vad mycket en liten männsika kan hålla för sig själv. Jag tycker inte alls om det.
Igår gick min bästa vän Nathalies mamma ut officiellt med vad som innebär att vara Nathalie nu för tiden, att hon inte längre kan röra sig själv, att hon inte längre ser någonting, att hon inte kan kommunicera på något sätt och att det är sondmatning gäller. Den kritiska perioden är över nu, hon är så stabil som hon har kunnat bli efter olyckan som skedde och nu ska livet gå vidare så här, "på något jävla vis" som hennes mamma uttryckte sig. Och det är nog det lindrigaste uttrycket jag också kan använda. Jag vet inte riktigt om jag håller på att återhämta mig ifrån det här eller om jag ens har insett att det nu är och förmodligen kommer att vara. JAG KAN INTE FÖRSTÅ att min bästa vän som jag alltid har pratat med om allt nu är svårt hjärnskadad och inte kan ta emot min vänskap på samma sätt längre. JAG KAN INTE FÖRSTÅ!!! Trots allt så är jag tacksam att jag själv fortfarande kan träffa henne och se på henne, även fast hon inte kan se tillbaka på mig. Min älskade vän, min bästa vän, hade lika gärna kunnat vara borta efter det som orsakade henne det här och jag är evigt tacksam att jag fortfarande har en chans att krama om henne, även fast hon inte kan krama tillbaka.
Jag är otroligt tacksam över att jag har fått ha Nathalie vid min sida, jag är otroligt tacksam över att jag fortfarande får vara kvar vid Nathalies sida. Jag kommer aldrig kunna tacka hennes fina mamma och underbara syster att de valde att ha kvar mig i deras liv, att de uppdatera mig om vad som händer med både de själva och Nathalie. Ibland får jag bilder på henne, det får mig att gråta varenda gång, både av sorg och av lycka. Jag tror att det är bra att jag får dessa bilder. Men jag är helt knäckt och jag vet inte alls hur jag ska hela. Tack Nina och Therese för att jag får vara en del av erat liv <3.
Vi har aldrig haft tråkigt hon och jag, vi har alltid haft en trevlig stund när vi har hängt trots att vi inte alls har gjort något speciellt. Sådär som man har med sin allra bästa vän, man har trevligt trots att man bara ligger i soffan, är tysta och tittar på tv skärmen. Det allra värsta med allt det här, det är att Nathalie är den vännen som jag kan tänka skulle vara kvar vid min sida i alla år, stötta mig, fika med mig, klappa på min gravida mage, godkänna alla mina pojkvänner.. Hon fick inte ens chans att träffa min första. Nathalie var den tjejen jag tänkte skulle vara med mig från barndomen till vuxenåren. Det gör så ont att tänka ibland. Jag är så glad att vi har så mycket roliga minnen som jag också kan prata och tänka på, även fast tårarna kan komma då också. Haha, ibland när jag göra något, något som vi brukade göra eller något som hon brukade göra, eller gör någonting som hon alltid brukade påpeka, då säger jag det, "Nathalie gjorde alltid så, vi gjorde alltid så, hon skrattade alltid så mycket åt mig när jag gjorde så", ibland kan jag tänka "undra vad Nathalie skulle sagt till mig nu". Min älskade Nathalie, du kommer alltid att vara min bästa vän och jag ska alltid minnas dig, alltid finnas med dig, vilken plats du är på eller vilken plats än jag är på, du finns i mitt hjärta och jag finns i ditt♥
