Livet får mig att må himla bra också
"Jag blir aldrig nöjd. Med något. Är så sjukt självkritisk men det är fan inte hälsosamt att aldrig kunna vara stolt & nöjd med sin situation", det här läste jag på twitter i morse och jag kunde relatera till den så mycket mer än vad jag borde göra. När jag tänker efter och rotar djupt där inne så kan jag faktiskt tänka för en stund hur stolt jag är över de människor som jag har släppt in i mitt liv, hur nöjd jag är med de människor jag släppt ut ur mitt liv och hur jäkla bra jag är som står där jag står idag, men tanke på var jag har stod när livets berg- och dalbana bara gick neråt.
Det har varit ledsna och nedstämda känslor och ord på senaste så nu tänker jag släppa ut glada och ljusare tankar så att jag själv får känna att livet får mig att må himla bra också! För det är sant, jag mår himla bra jag egentligen. I söndags till exempel, då jag fick umgås med halva familjen hela dagen ute i det super fina vädret och de få minusgraderna, på en skoter. Vi åt våfflor till lunch i en stuga, vi åkte förbi en nära familjs stuga och pratade livet i grillkåtan och sedan när jag kom hem gick jag en promenad på isen med världens finaste hund och hennes matte, det var livet det. På söndag kvällen fick jag somna brevid Eddie igen efter 3 nätters längtan efter honom, när jag kommit in efter pulkåkande i backen med Elin och Ellinor, och det var som pricken över i:et, i söndags mådde jag bra. Och idag då, då jag fick sova enda till nio och sedan kliva upp och göra mig en god och stor frukostbricka som jag sedan avnjöt i soffan till "Malou efter tio", all tid i världen hade jag eftersom att jag jobbat(praktiserat) kvällspasset idag. Och mamma var också hemma dessutom, det var mysigt! Sedan hann jag med en springtur på 5km som var lika välbehövligt som det här inlägget, för huvudet alltså. Innan jag började kl16 hade jag dessutom hunnit sätta på en tvätt, så nu har jag en renbäddad säng jag strax tänker krypa ner i!
Jag tackade mycket och skrev att jag var tacksam i det tidigare inlägget, och det vill jag fortsätta med till två guldklimpar som jag har i mitt liv. En av dem är Linda, tack snälla du för att du alltid sätller upp, alltid kollar att jag alltid är okej, alltid säger åt mig att släppa ut allt och samtidigt alltid lyssnar! Tack för att du är du och att du vill ha mig i ditt liv! Och tack till dig Eddie, min fina och underbara pojkvän som inte bara är min största kärlek i livet, utan också min bästa vän som också alltid ställer upp i vått och torrt, som alltid har sin axel där när den behövs, som stöttar mig igenom allt och som står ut med mig igenom allt. Du är det bästa som har hänt mig, utan dig hade jag nog aldrig kommit såhär långt som jag kommit idag. Ni två får mig att må så himla bra!
Du är världens bästa♥♥♥♥♥